Hem / Om Bauergården
Vi är ett litet vackert hotell precis vid skogskanten i idylliska Bunn mellan Gränna och Jönköping. Hos oss kan du bo i ett av våra 25 stilfullt inredda hotellrum, i vår 6-bäddsstuga Smålandsstugan eller i din husbil på vår topprankade ställplats.
Här finns moderna konferenslokaler, svängrum för festliga firanden och hela anläggningen är anpassad för dig som gillar att vara aktiv ute i naturen.Vi har egna cykel- och vandringsleder, bastu, badplats, utomhusgym, uthyrning av kanot och cyklar – och mycket mer. I köket försöker vi använda så mycket lokala råvaror som möjligt och kryddar gärna med smaker från skogens skafferi.
Just nu är vi i en spännande period då vi utvecklar vårt hållbarhetsarbete för en bättre och mer hållbar framtid, både för oss som jobbar här och för dig som gäst. För att läsa mer om vårt hållbarhetsarbete klicka här
Varmt välkommen att uppleva den trolska platsen!
Vi är en del av The Forest Hotels
Konstnären John Bauers ande vilar över BauerGården och bilder på hans tavlor samt böcker om och illustrationer av honom går att finna i Bauerrummet. Färgerna från hans tavlor har inspirerat till inredningen i hotellet som signifieras av skogens dova kulörter och himmelen och vattnets blåa färger.
Naturen kan upplevas genom vandringar, cykelturer eller en trolsk båttur i sjön Bunn.
John Bauer föds 1882 och växer upp vid Östra torget i Jönköping. Familjen driver en slakteriverksamhet på undervåningen i trähuset och bor själva på övervåningen. På torget bedrivs handel och redan tidigt på morgonen kommer de första hästdragna kärrorna från stadens utkanter fullastade med varor. Här myllrar det av liv och rörelse under dagarna.
John är ett av fyra syskon, storebror Hjalmar, storasyster Anna och lillebror Ernst. Anna dör tragiskt endast tretton är gammal och lämnar familjen i stor sorg. Familjens slakteriverksamhet går bra och 1881 kan familjen bygga en vacker sommarbostad vid Rocksjön, Villa Sjövik. Här trivs John och tidiga skisser visar hur han tecknat huset och omgivningar runt Rocksjön som på den tiden omgärdades av skog.
Redan 16 år gammal lämnar han Jönköping för att studera i Stockholm. Men det dröjer två år innan han blir antagen till Konstakademien. Under de två åren tvivlar John mycket på sin förmåga.
Glädjen är stor när han till slut blir antagen. Under sina studier på Konstakademien i Stockholm träffar han den ljuslockiga och sprudlande Esther Ellqvist, som blir hans stora kärlek. Hon blir förebilden till de prinsessor han återkommande tecknar.
Många av de brev som Esther och John skrev till varandra under tider de var åtskilda ligger till grund för att vi idag vet så mycket om John Bauers liv. De två är himlastormande förälskade till en början men deras kärlek får genom åren utstå många prövningar. Esther som är uppväxt i Stockholm trivs bäst bland liv och rörelse, medan John helst tillbringar sin tid i de småländska skogarna.
Redan i tidig ålder inspireras och fascineras John Bauer av naturen. Som liten pojk vandrar han runt i Jönköping och i skogarna runt sommarstället Villa Sjövik. Efter sina år i Stockholm söker sig John åter mot hemtrakterna. Han letar efter en bostad åt sig och Esther i omgivningar runt Jönköping Det är viktigt att stugan ligger i vacker natur och på cykel, med smörgås och skissblock i ryggsäcken, tar han sig runt i flera socknar utmed vattnet. Till slut hittar han vad han söker i Bunn, han skriver till Esther:
”Jag har en liten stuga i en skogsbacke vid en sjö som heter Bunn och som inte ligger långt från Gränna och Vättern, Det är vackert där och skogarna äro stora och i sjön är det många öar och man kan se långt över alltsamman”.
Efter att ha tillbringat en tid i Italien flyttar John och Esther till Bunn, men inte till det lilla torp John hittade på sin utflykt till Bunn. Istället får de genom en konstnärsvän hyra Villa Björkudden som ligger på en liten udde vid vattnet. Här planerar de att tillsammans skapa ett konstnärshem och bilda familj. De har naturen alldeles inpå knuten och Johan tillbringar ofta hela dagarna i skogen. Bland tallarna och de mossbevuxna stenarna och rotvältorna ser John figurer som han sedan omvandlar till troll, älvor och andra i naturvarelser i sina teckningar.
John älskar att ge sig ut med sin kanot på Bunns vatten. I Bunns kanaler sträcker sig grenarna över vattnet och bildar grönskande tunnlar och från sin plats i kanoten kan John speja in bland stockar och stenar. Landskapet med sin variation förundrar Bauer. I ett brev till en vän beskriver han sina nya hemtrakter.
” Vi har långa åsar, storskog, och stup och kumell. Men vi har också ljusa björkdungar, ängar och rika fält. Och så luften från Vättern och den vida horisonten”.
Den trolska naturen är en outsinlig källa till inspiration för Bauer. Han tecknar pliriga troll, undersköna prinsessor och ståtliga riddare. Alla med naturen som fond, både inne i de mörkaste och mossigaste skogarna, men även högt upp på åsarna med milsvid utsikt över bygden och med Vättern glittrande i fjärran.
Medan John är ute på långa vandringar i skogen blir dagarna långa och ensamma för Esther. Hon längtar tillbaka till vännerna och familjen i Stockholm. Hennes behov av stadsliv och socialt umgänge och hans behov av närhet till naturen och ensamhet skapar en spricka mellan de två. De tillbringar somrarna i Bunn och vintrarna i Stockholm.
På sensommaren 1915 föds sonen Bengt. Han blir båda sina föräldrars ögonsten och lycka och för dem åter samman. Men bara för en kort tid. Esther och Putte som sonen kom att kallas, bor kvar i villa Björkudden, medan John reser mycket. De bestämmer sig för att starta på nytt i Stockholm och med Johns pappas hjälp köper de en tomt och låter bygga ett hus.
I november 1918 har de packat sina saker och ska ta båten till Stockholm. De väljer att ta båt eftersom de anser att tåg är för farligt. Väderleken utlovar svag vind på resan mot Stockholm. Kvällen innan färden tillbringar de hos vännerna Bengt och Elna Hedberg i Gränna, de äter middag och umgås under trevliga former. Senare ska Elna berätta i ett brev till Johns föräldrar om en trevlig kväll där de fyra vuxna allihop lekte med Putte och att John och Esther båda såg fram mot Stockholmsflytten. Men hon beskriver även deras oro när de ser att vindarna tilltar över Vättern.
Ångaren Per Brahe är tungt lastad med symaskiner, järnspisar och fat med fruktmos när John, Esther och lille Putte kliver ombord. Deras möbler och övriga bohag har redan lastats på. När båten strax innan elva på kvällen lämnar Gränna hamn har den svaga sydliga vinden ökat i styrka och växlat till västlig. Det har börjat snöa och de mörka vågorna slår hårt mot båtens sidor.
Strax efter klockan ett när ångaren är på väg in i hamn vid Hästholmen, strax söder om Omberg, slår en stor våg in över däck och drar med sig tunnorna med fruktmos som står osurrade på fördäck. När båten kränger förskjuts den tunga lasten och ångaren sjunker snabbt. De som har vaknat av båtens häftiga rörelse försöker ta sig ut men hindras av bagage och last som barrikaderar dörrarna. Alla de 24 personerna ombord på båten omkommer.
Den tragiska olyckan uppmärksammas i hela landet och när ångaren fyra år senare bärgas följs händelsen av hela landet. Johns kropp hittas i en trappa utanför hytten, medan Esthers kropp återfinns i salongen, med Putte i knät.
Sagokonstnären och hans familj är begravda på Östra Kyrkogården i Jönköping.
Naturen runt Bunn sätter fart på fantasin hos såväl stora som små. Här på Bauergården finns skogen precis runt knuten. Det räcker med att ta några steg in i skogen innan du själv ser John Bauers figurer i urholkade stubbar och grönmossiga stenar. Grenar och rötter förvandlas med lätthet till knotiga armar och mossbevuxna trollfötter. Kanske du till och med kan få en skymt av älgtjuren Skutt när han majestätiskt kliver fram i sitt rike.
Från vattnet upplevs naturen i ett annat perspektiv och medan du tyst glider fram på kanalerna kan skogsrået skymtas när solen strålar ner genom barr och lövverk. I dimman som stiger från Bunn om kvällen dansar älvorna. Här i omgivningarna runt Bunn känns det ofta som man är på besök i en värld som snarare tillhör trollen och älvorna än människorna.